Ur Kvinnotryck 8 / December 2002 - Januari 2003

"Domarna har inte en susning om
problematiken kring utsatta kvinnor och barn"

••• - Det är för lätt att slänga dynga i rätten över en kvinna och bli trodd i det. Fördomar om kvinnor väger tyngre än fakta om män, säger advokat Lena Feuk.

Hon började som sekreterare och hemmafru. Hon var med och grundade Bris, Barnens rätt i samhället 1971 och var organisationens ordförande under många år.

Engagemanget för utsatta barn ledde henne till advokatyrket. Idag består hennes klienter främst av sexuellt utnyttjade barn och misshandlade kvinnor och barn.

Lena Feuk var tidigt ute i medier och varnade för förändringarna i Föräldrabalken om vårdnad, boende och umgänge, som trädde i kraft 1 oktober 1998.

Idag, fyra år senare, ser hon "de alltför ytliga" barnpsykiatriska utredningarna som det största problemet. Utredningar som väger tungt i domstolens bedömning.

- Lagen är utmärkt för välfungerande familjer. Men den fungerar dåligt i de fall där barn far illa, menar Lena Feuk.

- Tidigare har det varit möjligt att skriva in familjer i fem till åtta veckor för observation under hela dagarna. Det har varit de enda utredningar som har visat sig ha ett bra barnperspektiv och där man på djupet har iakttagit hur pappa respektive mamma fungerar tillsammans med barnet. Förut genomfördes sådana här utredningar när det var tydligt att barnet på olika sätt mådde psykiskt dåligt. Nu för tiden sker det aldrig. Åtminstone inte i Stockholm. Hela den värdefulla kompetensen har samtidigt gått förlorad.

- Har det gjorts en grundlig, kunnig och väl motiverad utredning som tar fram bevis och belyser hela situationen och uttalar vad som är bäst för barnet, blir det också lugnt i domstolsförhandlingarna. En sådan dom håller i flera år. Så som det fungerar idag följs en process snart av flera nya, med andra slutsatser. En ordentlig utredning tar sammanlagt två månader, men det är det värt, även samhällsekonomiskt, menar Lena Feuk.

- Det enda som utredarna nuförtiden kommer fram till är att barnet far illa för att föräldrarna tvistar och det är ett nonsensresonemang! Det är självklarheter, det behöver man inte förordna om någon utredning för att få reda på.

- Som följd på det resonemanget brukar konstateras att om föräldrarna bara samarbetar mår barnet bra och problemen försvinner. Men detta går inte om mamman är övertygad om att pappan förgriper sig på barnet eller om mamman är misshandlad och befinner sig i ett underläge, säger Lena Feuk.


Mest utsatta efter lagändringen

Mammor som utsatts för misshandel av pappan och barn som bevittnat våld mot sin förälder, och som i en del fall även utsatts för sexuella övergrepp, har minst trygghet i och med 1998 års lagförändringar.

- Fördomen som finns, att kvinnor är hatiska, hämndlystna och ljuger i vårdnadstvister, att kvinnor hittar på falska övergreppsanklagelser, förstärks av att det inte görs ordentliga utredningar. Vid välgjorda utredningar kan belägg hittas för mammans uppgifter. Om mamman är övertygad om att pappan har förgripit sig på barnet och inte lämnar ut det för umgänge med pappan, eftersom hon vill skydda sitt barn, kan hon dessutom bli stämplad som "umgängessabotör" och mista vårdnaden helt.

- Risken för mammor att bli kallade "umgängessabotörer" har ökat efter att utredningsmetoderna blivit grundare, konstaterar Lena Feuk.

Nyligen blev det klart vilka som ingår i den utredning som under två år ska se över effekterna av förändringarna i Föräldrabalken. I direktiven finns dock inga tydliga formuleringar i syfte att synliggöra situationen för misshandlade kvinnor och deras barn.

© Detta material är skyddat av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering får endast ske med skriftligt tillstånd från Kvinnotrycks redaktion och med angivande av författare och källa.